tillevill

Ja, nu ska jag skryta om min hund igen. Har varit lite kluven inför detta inlägg då jag måste medge att jag till en början var väldigt skeptisk mot det jag kallade "skönhetstävling" för hundar (att ställa ut sin hund). Jag tänkte, man har väl för sjutton inte en hund för att den ska vara snygg, sen tyckte jag också det skulle bli lite jobbigt att säga till kompisarna att vi hade ställt ut våran hund. Jag hade uppfattningen om att de som ställde ut hundar var lite små stroppiga och tittade på varandras hundar och tänkte "Shit, vilken ful hund!", "Oj, kanske ska kamma den där byrackan lite!" osv. Lite skämmigt om vännerna tror att man går runt och dömer deras hundar, eller inte vet jag!
Mamma har alltid växt upp med hundar och har under sin uppväxt alltid varit på utställningar. Så när hon sa att hon ville pröva ställa ut Tryggve kom det inte direkt som en jätte överraskning. Hon sa också ganska snabbt att hon helst skulle vilja att jag var den som visade upp honom i ringen, då han tycker hon är på tok för lattjo. Jag tänkte att det kan jag väl göra, lär väl ändå bara bli en gång. Dels för att jag trodde det skulle gå åt pipsvängen och dels för att jag trodde hon själv skulle få avsmak av alla "förstoppade" människor.
Vi hade hunnit gått på två ringtränings tillfällen och det hade båda gångerna inte sett klokt ut. När vi skulle springa fint ville han bara leka och när han skulle stå fint så satte han sig ner.
I bilen till utställningen så sa jag nog minst tjugo gånger "Mamma, du vet väl att jag gör det här tramset för din skull!" .
Jag behöver nog inte säga så mycket mer än att alla mina fördomar och farhågor blev bevisade fel. De människor vi pratade med var jätte trevliga, massa goa hundar, Tryggve tyckte det var kul att ligga och spana på alla sorter. Sen när vi gick in i ringen för att vissa upp oss så gick det helt plötsligt jätte bra. Tryggve var super duktig! Domaren var väldigt trevlig och hjälpsam så jag hade inte alls behövt vara nervös för att göra fel.
Slutade med att Tryggve fick en etta, ett heders pris och blev 2a bäst i rasen. Tror både Tryggve och jag tyckte det var en jätte bra första gång.
Och jag ska erkänna jag fick nog lite blodad tand, detta var ju inte så dumt alls och såg nog inte enda stroppig människa, bara en massa folk som tyckte om sina hundar nästa lika mycket som jag tycker om min!

Tryggve med sin första rosett